fredag 18 november 2011

Oss spionchefer emellan 1


Åren efter Baathpartiets rt efter Baathpartiets ellan  maktövertagande 1968 sände Irak ut delegationer för att lära sig att styra en enpartistat. En delegation från underrättelsetjänsten reste runt i Östeuropa och träffade kollegor. Sista anhalt på resan var Östberlin och ett besök hos Stasis utlandschef Markus Wolf.  Irakierna lyssnade andäktigt på den mytomspunne Wolf när han beskrev Stasis verksamhet.  Vid mötets slut tog en av irakierna till orda.
-          Vad skönt att ni inte har judar här i Stasi. I de andra kommunistländerna träffade vi tyvärr på flera judar anställda i säkerhets- och underrättelsetjänsterna.

Wolf, själv av judisk börd, hade ingen kommentar.

Förbehåll

Upphovet till höstens debatten om svenskar som samarbetet med Stasi och vars namn finns  hos Säpo,
är Regeringsrätten dom, där forskaren  Birgitta Almgren tilläts ta del av namnen men fick inte publicera dem. I mitt efterforskande om irakagenter i Sverige har jag skrivit på liknande förbehåll hos ett flertal myndigheter. Ett problem som kan uppstå är då en uppgift, exempelvis personnamn,  finns både bland öppna uppgifter och bland de jag skrivit under förbehåll om. Detta har hänt mig flera gånger och självklart anser jag då att förbehållet inte gäller.
Att Almgren hamnat i en juridisk rävsax är knappast Säpos fel. Att Säpo (eller MUST ) nekar att lämnar ut personuppgifter som man fått av en utländsk tjänst är inget uppseendeväckande, vare sig uppgifterna gäller de forna staterna  DDR och Saddams Irak eller annan nation. Och att forskare skulle ha en egen gräddfil in i de hemliga arkiven verkar oklokt. Och vad säger att vår nutidshistoria med grannländerna runt Östersjön är viktigare än den med länderna i Mellanöstern? Kanske har vi en statsminister med irakiskt ursprung om 20 år, som vill veta mer om de öden som drabbade de första irakierna som kom hit.