Fakta- och språkfel i boken

Fakta: sidan 299: Axman är född 27 maj. JK angav felaktigt födelsedatumet till 27 februari, vilket ledde mig fel. I samma JK-dokument om Österrike. Bra exempel på att författare inte skall lita på sekundärkälla  utan kolla med primärkälla i detta fall
folkbokföringen.
sidan 295: ringde 64 samtal 2 mars(ej 4 mars).
sidan 64 och 129; skall vara 28 februari(ej mars)
sidan 228: skall vara 3 platspåsar(ej fyra)
sidan 243: skall vara Safana(ej Safina)

Spåk: tyvärr har det brustit i korrekturläsningen och det förekommer allför många fel. Jag beklagar.

Pressbilder

Mats Ekman
Bokomslag
Utanför Iraks amb Stockholm
Mats Ekman och Iraks ambassadör

På uppdrag från Bagdad - Saddam Husseins underrättelsetjänst på svensk mark

Är titeln på den 340-sidiga boken som snart är ute på marknaden . Personregistret omfattar över 400 namn. Jag utlovar en spännande läsning i ett hittills ganska okänt område. Den irakiska underrättelsetjänsten hade fler agenter och medlöpare i Sverige än östtyska Stasi, vars svenska aktiviteter ter sig harmlösa i jämförelse med Saddam Husseins illgärningar här. Dessutom har jag själv  forskat i Stasis arkiv i Berlin om DDR-Irak och även om DDR-Sverige.

Oss spionchefer emellan 2

Israeliska Mossads chef (1952-1963) Isser Harel var god vän med chefen(1946-64) för den svenska militärens underrättelsetjänst Thede Palm. Texten är en dedikation i Palms exemplar  av Harels bok  "Huset vi Garibaldigatan".

Oss spionchefer emellan 1

Åren efter Baathpartiets rt efter Baathpartiets ellan  maktövertagande 1968 sände Irak ut delegationer för att lära sig att styra en enpartistat. En delegation från underrättelsetjänsten reste runt i Östeuropa och träffade kollegor. Sista anhalt på resan var Östberlin och ett besök hos Stasis utlandschef Markus Wolf.  Irakierna lyssnade andäktigt på den mytomspunne Wolf när han beskrev Stasis verksamhet.  Vid mötets slut tog en av irakierna till orda.

-          Vad skönt att ni inte har judar här i Stasi. I de andra kommunistländerna träffade vi tyvärr på flera judar anställda i säkerhets- och underrättelsetjänsterna.

Wolf, själv av judisk börd, hade ingen kommentar.

Förbehåll

Upphovet till höstens debatten om svenskar som samarbetet med Stasi och vars namn finns  hos Säpo,
är Regeringsrätten dom, där forskaren  Birgitta Almgren tilläts ta del av namnen men fick inte publicera dem. I mitt efterforskande om irakagenter i Sverige har jag skrivit på liknande förbehåll hos ett flertal myndigheter. Ett problem som kan uppstå är då en uppgift, exempelvis personnamn,  finns både bland öppna uppgifter och bland de jag skrivit under förbehåll om. Detta har hänt mig flera gånger och självklart anser jag då att förbehållet inte gäller.
Att Almgren hamnat i en juridisk rävsax är knappast Säpos fel. Att Säpo (eller MUST ) nekar att lämnar ut personuppgifter som man fått av en utländsk tjänst är inget uppseendeväckande, vare sig uppgifterna gäller de forna staterna  DDR och Saddams Irak eller annan nation. Och att forskare skulle ha en egen gräddfil in i de hemliga arkiven verkar oklokt. Och vad säger att vår nutidshistoria med grannländerna runt Östersjön är viktigare än den med länderna i Mellanöstern? Kanske har vi en statsminister med irakiskt ursprung om 20 år, som vill veta mer om de öden som drabbade de första irakierna som kom hit.

Bokdags

Senare i år kommer boken på SEKEL förlag. Titeln förblir är än så länge en hemlighet. Förlaget har tidigare givit ut "Irak 25 hemligheter"  av av Erik Pierre. Det har publicerats få böcker om Saddams Irak skrivna av svenska författare. I mitten på 1970-talet kom "Irak - nya det nya Arabien" av Jan Guillou/Marina Stagh och för några sedan förre Bagdadambassadören Henrik Amnéus med "Vägval Irak".

Den 28 februari 1986.

Om det nu mot all förmodan inte var Christer Pettersson som sköt de två skotten på Sveavägen är Saddam Husseins Irak en självskriven kandidat till mordet. Klicka här och läs mitt debattinlägg på Newsmill.